så mycket tankar så mycket tankar så mycket tankar så mycket tankar s mycket tankar måste avreagera mig, vänt lite! så mycket tankar så mycket tankar så mycket tankar så mycket tankar Ssefdsgfklfdjgeroit94poiekldfkffffffffffffffosdöife0030333333333padöslkfds,gfljkmmmmmmmmm

Jag vill inte bli kär.

Jag vill inte vara beroende.

////////////////////

Jag vill bli kär.

Jag vill att du ska vara beroende.

Det känns klarare nu när jag börjat skriva, trots att jag fruktade att det inte skulle komma något gott utav det.

KVÄV MIG FÖRST. Låt mig slippa vara den som drar, den som inte får nog. Jag vill inte vara omättlig,

därför måste jag hålla distans TROTS min avsky inför det.

ingetärtillräckligt

saga:

en lägenhet med beige soffgrupp. (nu fastnar orden igen) pratade konverserade inte på ett ytligt sätt, utan lugnt, sansat, tryggt. utan förväntninnnngar. han pratade mycket, pratade bra på den charmiga skånskan och stannade ibland upp för att hitta orden, uttrycken. Då kunde jag betrakta honom i en stilla stund och i dessa stilla stunderna drogs jag närmre hans mörka ögonbryn. Ögonfransar, ögon ögon ögon ögon Har Alltid Varit uttjatat för mig, men ....Ö G O N E N som var: alerta och sömniga om vartannat, lyssnande, avgrunsdjupa,

är det bruna ögons gåva? får mig att falla i trans, hans. Sättet han lät på, hans mmm:ande och vad trodde han egentligen, han måste ha förstått hur tilldragande han var. Allt ville jag sluka. Samla in varenda stavelse han yttrade, var rörelse han utförde, var blick (nu blir jag tårrögd) han gav mig och inte bara MIG, sakerna runt om, jag ville att han skulle titta på mig som han tittade på ett bord ett träd tv:n. Ägna mig all sin existens. Vi drog oss tillbaka och smakade så hungrigt på varandras läppar, dessa muskler som yttrat alla imaginära föreställningar och dialoger. Andades med alla mina sinnen i honom. Hur kunde han känna till min dolda skam? Lika lätt som att bita i ett äpple sa han att jag inte fick låtsas. Rotade djupt nere i mig utan min tillåtelse, hittade och avslöjade. Fick mig att erkänna.

Han lockade mig till fullständigt behag.

Sömnen återfann sig ett par timmar åtminstone, somnade och vaknade med honom lika tätt intill mig som jag önskar evigheten. Intimt förbunden, fastnaglad i honom aldrig aldrig låta något så smidigt som luft tränga emellan våra hudar. Mot varandras.

TADAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAM:

SÅ KOMMER RÄDSLAN!!! <3<3<>

Hur länge kommer detta vara? Alltid är ett naivt begrepp som jag inte använder. Likaså aldrig. Därför kan jag inte säga att jag är hundra ärlig några rader upp, där aldrig dyker upp två gånger. Det är två ord som brukas för lättvindigt.

Kommer han längta efter mig lika intensivt som jag vet att jag kommer längta efter honom, om han först och främst bekräftar att han saknar mig?

Kommer vi ta slut.

Ska vi ens börja?