D-building, 9.00 am

Have you ever tried to listen to a room that had no soul?
No skin, no mind, just empty bone,
and as I look up to the ceiling made of glass, I realize that the clouds don't mind.
They continue to run past me, in and out, up and down and around the sky.
I don't believe I've ever been in such a quiet place that wasn't outside.
This is a place even quieter than the library.
It's me and a lunch lady on the floor below me.
My pen has more energy than both you the reader, and I the observer.
Now the sky is white.
The clouds have merged into one giant cloud.
It's the beard of god, the beard of the earth,
but it's not a beard...it's something I once thought was holdable.
My pen takes a pause.
From every corner and surface in this room I hear a creek.
The lights make a crack every 10 seconds, followed by a snap in the ceiling.

Pause.

My pen scratches up against the paper.

Total Silence.

The laughter of the child outside, followed by the pained cry.
He lost the game.
The lights turn off.
I look up .
The sky is still completely white, and I can see every last spot, stain and scratch made on the glass, on the sky.

This is a masterpiece of wondrous sounds.
The kind of sounds which can only be heard by oneself and just one more person; like a lunch lady.

She wont ask how my weekend was, or if I'm still talking to that guy, so I can relax and feel calm, feel safe.
No questions, just bone and sky.
My stomach growls and this is my first contribution of internal sound since the symphony began.

More sounds make their appearance, literally creating notes.

The sky is still white.
I turn back and see a plastic bag hanging on a coat rack. The plastic is making music.

Everything is living.

SNART ÅKER VI, SUSANNA

Kommer du ihåg?

Hur vi möttes där på stationen och du höll om mig och jag visste direkt att allt var bra.

Hur vi smakade på varandra, hur vi aldrig fick nog av varandras läppar.

Kommer du ihåg när vi stod i sjön i mer än en timme, jag på dina fötter för att du var lång och du höll fast mig och kysste mig i solljuset?

Hur du jämt ville spela gitarr för mig och sjunga, fast du aldrig visste att jag skämdes lite för att din sångröst inte var nåt vidare. Inte ditt gehör heller för den delen, men det sa jag aldrig.

Kommer du ihåg sättet jag såg upp till dig, beundrade dig?

Och de sena nätterna då vi försökte få ut så mycket vi bara kunde av varandra. Jag bad dig prata spanska tills jag somnade, jag älskade att ligga med näsan mot din hals och fingret i den gropen vid din bröstkorg och höra dina mjuka spanska historier.

Ochkommerduihågnärdufickandasåtmigmeddinaläpparmotmina,andasinutinutinut inutimigvardu. Tillspanikenlättadeochviäntligenkundesova.

Jag kommer ihåg hur bra du tröstade mig. Hur du höll dig vaken tills jag var lugn och spann som en katt igen.

Kommer du ihåg de dagarna då jag var alldeles tyst?

Då vi gick på Stockholms gator och såg på bio varje dag. Då vi upptäckte nya resturanger varjedag för att dina föräldrar gav dig pengar.

Åh kommer du ihåg när vi lärde oss låttexter utantill och mimade dom mot varandras läppar, kommer du ihåg att jag blev upphetsad då och kommer du ihåg att jag älskade att ha din långa smidiga kropp ovanpå mig kommer du ihåg att jag ville att du skulle ligga kvar och

kommer du ihåg att

jag

aldrig släppte dig

med

blicken

/phrida

A letter to a friend, long over due

I hope you know, that you my friend
are a friend I hope to have, until the day they cremate me.
Maybe you can be the one who cremates me?...surely Ill be dead before you, and that is nothing to be sad about. I have you now, and you have me, and you know you have me.
Every time I see you my day is lit by an ever lasting feverish flame. I know its corny, but how can I help that your so horny?
I can't understand that a girl like you can feel so blue, and yet you stand up against it. You don't hesitate to show the way you feel.
You move, you cry, you laugh, you cry,you cry, you cry , you cry, you cry, and it's because your brought up to show that you're not afraid to taste your tears.
You inspire me to love.
We should travel together,
you know I'm not in love with you,
you know I'm just in love with you.
I dont want to kiss you, I want to hold you,
and I know you want to be on your terrace with me too.
We have so many great ideas together.
I think we should go through with it, the Trip to Spain, France, maybe a mysterious Island where we can get tattoos from the natives?
I dont know, im losing my head,
its time to go to bed...
but I love you,
Elizabeth Fernandez

Beautiful Day

Where we're goin, we dont need roads...

Lets go back 20 years, kinda sorta, check it cause its better than any shit on the radio today.

Wu Tang Clan
http://www.youtube.com/watch?v=_GDPZpRmTg0&feature=related

http://www.youtube.com/watch?v=e69laCvKxEw&feature=related

att vara hemma en fredagskväll:

leder till

mammagnäll

ofattbart sockersug

evinnerlig uttråkning

myror i benenenenenenenen

oförmåga att sitta uppe längre än till nio, då tristessen tar vid och man måste sova.

/phrida

Det var så kul idag, på tåget på väg hem.

Jag tog 19:50 tåget.

En man satt bakom mig och pratade i mobilen. Han lät uppgiven.

Jag hörde den ettriga rösten från telefonen, uppenbarligen en kvinnas.

Hon lät förebrående.

Jag lekte detektiv i smyg, och försökte

pussla ihop de olika fragmenten ur deras samtal till något med sammanhang.

Det var tydligen så att denne man nyligen hade släppts från polisstationen.

Jag kunde inte bestämma mig om han hade kört för fort eller om han hade åkt fast för innehav av narkotika.

Gång på gång fick han bekräfta för kvinnan i telefonen att "jag har inte rökt. sluta skälla på mig".

Jag blev nyfiken på hur denne mannen såg ut, så jag bytade plats till att sitta framför honom istället. Sådär diskret ni vet. Typ som "jag mår illa och måste åka framlänges"-ursäkten.

Han var väldigt mager. Hans ena hand var vanställd. Han hade smutsigt hår och smutsiga kläder. Jag tyckte synd om honom.

Men så är det så lätt också, att tycka synd om. Det är inte någon riktig empati. Att tycka synd om är att tänka hur dåligt den man tycker synd om har det, medans man är medveten om att man själv har det bra.

Att känna empati är att verkligen försöka sätta sig in i den andra människans situation, se på saker från deras perspektiv.

Det jag egentligen log åt, som lättade upp min ensamma stämning under tågfärden något oerhört, var mannen som satt bredvid mig, över mittengången.

Han åt glass.

Magnum.

En ny smak, för jag kände inte igen omslagspappret.

Ni skulle sett, han åt den så omsorgsfullt!

Studerade noga ut, bett för bett, hur han skulle bita härnäst för att glassen inte skulle falla samman.

Jag började fundera över hur jag äter glass. Jo, jag slänger i mig den, jag hinner oftast inte känna smaken i min iver.

Sedan vek han fint ihop pappret och smaskade belåtet.

Log log log för mig själv

/phrida

Det sitter för långt inne, det där som jag inte kan prata om. Det ligger ständigt där och stör, ger mig magvärk, håller mig spänd och får mig att tänka tankar jag bara vill spy av. Jag har insett hur mycket det begränsar mig. Det går så långt att jag börjar avsky mig själv. Åh. Ja. Jag kan inte prata om det, som tidigare nämnt. Men fan om det fortsätter såhär så krävs det en radikal lösning.

12:45 AM

Why don't you love me?
how can't you find me?
where do you want me?
what do you like?

The idea of you continues, my loneliness digs deeper, but now I simply choose to be alone, simply because I can.
The forest is expanding and I am quickly forgetting how I ended up here and how I even return home, who do I ask for directions?
It seems like in everything I write includes YOU, and I never give it another title because well...you are who you are; a stranger.
I like that about you, you're mysterious and you linger around behind me. I often smile when I think about the future and I plan out where we'll be...but then I remember that I've always planned ahead..I say I hate planning but I always plan ahead!
and maybe nothing will ever happen, because if I've been planning since I was 13, and am now 17...I should be with YOU now. If mathematics works, then i'm supposed to be laying next to you at this very moment.
In a minute or so you might say, stop with the typing and kiss me.
I wish.

In an hour or so we might make love and you'll kiss me in every imaginable place , just because you can. The next morning Ill leave you in my bed, because I have to go to school and anyway you have to sleep.
All day I have conversations and engage myself in discussions, but I wont really be there. The entire day I'll think of you my beautiful lover, beautiful being. Ill look out the window, the sun will be out and Ill smile because I know your in my room feeling the same rays through the glass window. I'll go to the bathroom and just look in the mirror and smile. Close my eyes as hard as I can, tighten them so I see little floating circular amoebas , or what I like to call amoebas..I know it's simply an illusion. And then I realize that you are too, and I remember that the only thing feeling the sun through the window in my room are my sheets. And that all I can do is think who you might be. Where you are walking at this very moment, how you are feeling, and when I will meet you, How?

It feels wrong to say Im unhappy, I swear that I'm not, But then happiness is such a dull word anyway.

Önskar jag kunde göra något kreativt, men jag sitter fast. Jag hade tänkt gnälla lite, mest för min egen skull.

Jag har ingen som helst lust med att måla, det känns så långt borta just nu. Om jag greppar en pensel med lite färg sitter jag där handfallen och undrar vad detta ska vara bra för.
Jag vill fotografera, men då analogt, och framkalla själv. Framkallning råkar dock vara en konst jag inte behärskar än. Digitalt är tråkigt. Gnällgnällgnäll va.

Jag vill bort, precis som alla andra tonåringar som är missnöjda med sina situationer.

I en stuga eller en lägenhet högt över en enorm stad. Isolerat/isolerat. Ensam eller inte ensam är frågan. Ensam när jag själv får bestämma. Med dig när helst jag vill. Ett tåg forsande genom natten fram till en liten stad Hej Hej lång kram

vi går hem till dig, nervöst pirrigt skratt JAha vad gör man nu? (vill nog pussa dina förtjusande ögonlock) Jaha Jaha Mmmm ganska sent ärdet åh pusspusspussspusss

dennnnnnnnn där spännande känslan när två personer ligger invirade i varsitt täcke i samma säng men långt ifrån, mörkt överallt täckena lyser vita av gatlyktorna och det prasslar när någon av de två personerna vrider på sig,

lägger sig till rätta. oj så plötsligt ligger ansiktena jättenära och någon närmar sig nästan så det inte märks men så är läpparna precis en centimeter ifrån den andras läppar och ansiktena är röda av den pyttelilla ansträgningen som växer sig enorm och det känns som en underbar våg sköljer över en helt plöstligtär man påen hawaiistrand läpparna så torra lite blött mjukt rispigt och andas ut över mig sådär varmt

händerna får gärna smyga in in in under hålla ett lätt fast grepp om den ena personens midja andas lite orytmiskt öppna upp täckena och omsluta varandra med kroppens andetag

/phrida

Something

Something inside feels right, like I'm sure of something...or perhaps it's something else?
I'm positive that good things are to come. There will be music and dancing and lights all around, the warm sunlit nights with the wind gracing my cheeks. I wont feel any kind of internal pain, I wont feel pathetic or worthless.
Somethings happened. I think I know what I want to do now. I think I am one step closer to knowing what I have to do.

S3r1öst blogginleeggg

Äntligen har jag fått mig ett par nya glasögon. De jag har haft fram tills nu har jag haft i 3½ år. Jag var så trött på dom för att mina ögon knappt syntes pga de tjocka ramarna, så detta är en klar förbättring. Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka än, men det är en vanesak.

Snart ska jag äta pommes och makrill med pappi och stoffe, sedan ska jag bege mig till Jessica för att förbereda mig för en galen kväll. ÅH FASIKEN vad solen värmer skönt!!11!!!!

sittor i skeolan med SuSSiE
nyss avklarat en mattelektion i RACERFART

SNART FILMKLUBB; Totoro
SEDAN::::::::::::::::::::HEM OCH SLÅ SÖNDER GRAJORRR MWED STEHP O JESCHKA

Tycker det är fullständigt värdelöst att vara. Om det inte är spontant är det inte ok. Om jag är bland människor vill jag därifrån, om jag är ensam sprattlar mina ben i ren rastlöshet. Vill ha någon som tvingar sig på mig, den där personen som sitter bredvid mig vare sig jag vill det eller inte. Sen behöver jag dagar som flyter ihop, smäckra ciggaretter i alla dess former, en förbättring när det gäller Att Vara Nöjd, jag borde få åtminstone tusen kronor att målaoch fotografera för för att jag mår generöst genuint jakande bra av det. Jag borde ringa Sofia, så att vi kan kväva tid tillsammans. Men detta återkommande; jag vill bort från vad jag än gör. Olika känslortankarsvackorhöjder sekund till sekund minut för minut. Vill hålla mig stabil, stadig och inte svaja i detta tunna repet ; mitt medvetande.

/phrida

Check this out!

http://www.incredibox.fr/

stannar. Du är behövd Marri elle Thi ele

/phrida

jämt när jag sitter här kommer bruna ögon upp fastän jag inte

ger dom godkännandet.

Varför har jag så svårt för att bli nöjd? ständigt kräver jag mer

mer mer mer mer mer mer

vill inte sluta röra mig framåt/menkanske jagomedvetet förflyttarmigbakåt

Utvecklas kompletteras och Rädd För Att Fastna i

något som inte är fulländat <-------

där solen inte når, mer än när jag vill

/phrida

det förbjudna mmmmmMmm du hade markerade käkar tystnaden kring dig var bottenlös

jag ville dyka ner i ditt bläcksvarta vatten och aldrig hitta rätt väg upp igen. skarpa ögonkast till en början, men i takt med kvällens ljumma luddiga anländande lättades också våra själar upp och gränserna följde inte någon regel,

det som var meningen att bli kanske inte visade sig hända/bli osv, utan en älskarinnas högsta förfrågan är det förBJUDNA.

det sen länge sen rörda, ville hon BEröra.

få honom att krampa sig i längtan (kom på ett vackrare ord!), dra händerna längs taggtråd i ren för t v ivla n, obekväm åtrå.

Han hade benen i kors. ...undrar ja åh hhh mmhh vad gör han? HUR KAn DETTttta varRA TILLÅTtett OCH:

Kvinnan med den svarta klänningen men silversmyckena med leverfläcken på kinden med det bruna lena håret med den eleganta hållningen med det förtjusande skrattet med historiernas universum vad hade hon gjort för att magneta honom bzzz bzzz bzz

STÅENDE DRagningskraFFFFFFt ekande ekande tomhet i vita rum moderniZmen Golfen

LÅt mig FYLLA dig .

/phrida

Praise the sun almighty Lord

So I'm sitting here, listening to Viva Mayday on my aunts great speakers. Not too long ago did I finish the coffee I had in my water canteen. The coffee was very light, with an overflow of cream instead of milk.

The sun shines bright, and the park was lovely.

Tonight Kim is having a party with the theme Pimps & Hoes, I wont dress up as either, because I have trouble with finding those sort of themes to exciting.

It's a very negative way of thinking, but anyway its way too much preparation , and Id rather wear Phrida's grandfathers thick sweater and some pants and some shoes and some new soul that will have a good time tonight.

Its really only two months left until Phrida and I get on that plane, and I go home, and Phrida visits NYC, it's incredibly exciting, but time wont fly by just yet..so until then I have to look forward to tonight.

I cant expect too much, but I can stop being stubborn and anyway the sun is shining so not much could go wrong.

idag vaknade jag av ett ekande mantra ute från vardagsrummet, klockan stod då på 07:43. det var min mor som utnyttjade den stillsamma morgonen till att få i sig sin dagliga basis av någon sorts meditativ aktivitet.

min första tanke när jag slog upp ögonen var att det är ju faktiskt påsklov, jag KAN inte stiga upp såhär pass tidigt, det går inte för sig. förnuftet lydde mig i en ungefärlig halvtimme, och jag lyhckades återvända till drömmarnas land, men sedan vaknade jag ytterligare en gång, denna gången av ett obestämt illamående. det försvann dock av ett par rejäla smörgåsar.

hop3 ur m0RRning hz b33n gr8

kidz bop

shanti

sicilien

jag har funderat och spekulerat kring om mössen i hassen bakom kassen kan förfölja syna se igenom detta eviga gnäll om mjuka underlag och stora förlag företag ÖVERTAGet

behåller jag. Finns det något kallat förståelse? eller är det ren lögn propaganda reklam och lurendrejeri.

Jag tar ditt parti i min mani att dröja kvar bakom en sorts parodi på världens eregonomi som är felvänd snedvriden och förvrängd förtvinad

Kungens hand är satt i brand då han inte längre kan styra sitt land. kampen är nedlagd och kvar finns endast armod och fientlighet passitivitet styrkan bleknade i samma moment som rymden gjorde sig likgiltig och helt utan ansvar. Vad finns kvar? En burk av avsky ilska tristess fanatism av Saker Som Berör men som inte spelar någon roll i dessa tider då kroppar förkastas själar likaså.

/Phrida

Lägger mig och läser Utopia. Det har varit en bra dag fastän jag inte varit ute alls. Här är en bra låt:

Morcheeba – One Love Karma

/Phrida

Här är min mamma och min pappa

jag vill att livet ska vara fyllt av utmaningar. kickar, nya upplevelser och hela tiden förändring.

JAG ÄLSKAR ATT.:

ÅKa de snabbaste karusellerna så att HJÄRTATFASTNARIHALSENoch suget i magen sliter migisär

åka de brantaste skidbackarna, så branta att jag på snudd inte klarar det. SPäNniNgG

ÅKA bil SNABBT KVICKT RAAAACE. helst FÖR snabbt. alldeles för snabbt

RIDA PÅ HÄSTAR SÅATTJAGTAPPARKONTROLLEN. för det är frihet

OCh sen har jag druckit min första kopp kaffe idag, och då menar jag första NÅGONSIN. Är fast bestämd att lära mig gilla det, jag vill också kunna säga att jag ska koka en kopp kaffe och sätta mig i solen!!!.

OchH för att skapa kontrast; här kommer lugn;;;;;

/phrida

I dont like easter.

But what can I do?

holidays depress me, easter eggs too.

Didn't mean to rhyme, and now the family's here, much to do, but not for me.

I can't bare to care about this, why should I?

Well, all holidays are a downer, and who am I to blame?

how in the world could I be expected to appreciate a single day, that represents nothing but false happiness. It's utterly insane, and don't want to take any part of it.

I live for myself and for the people I love, and the holidays can all fly high up above. Ill float and live for the sun, or somethin that ACTUALLY makes me happy.

I can't care for these silly presents, and special foods, stupid decorations. Who cares? I don't.

But I guess you could guess that already...I've already said it plenty.

Today its warm out, Im wearing my sandals, its amazing how the world can flip upside down and the sun can make its appearance with charm.

Tomorrow is sunday, a day to be faithful and calm. The only day of the week where we are expected to ease down. Unfortunatley not everyone eases on down, instead Sunday is a day where people stress and create last minutes to finish work thats been expected for the first 6 days.

Whose to blame?

It's easter Sunday, but whats that matter.

Its still Sunday, the 7th day of the week..or maybe the first if you want to count that way?

maybe it's nothing, maybe it doesn't matter, maybe you don't care, or maybe you don't mind that Im rambling..

A person still dies every second, is born every second, will catch a cold, laugh, cry, run, mate, love, jump, and discover every single day , so why should this make a difference.

Fuck easter, and any other special day.

I love the day and the light and the evening air, The earth itself is what I breathe for, breathe in, breathe out.

Love,

haha

helt slumpmässigt plötsligt är allt lättare än luft, jag har

energi vilja och ja pga vad om inte en varelse som gör mig glad.

om ett fåtal knappa minuter sekunder ska jag flyga genom skogen och trampa ner alla de små nyutslagna snödropparna med dunder och brak, ska svischa förbi barr och kottar

med ett SWOOOOOOOOOOOOM

vad händer sen?undrarni? sen är sen sen är inte nu sen tar vi sen. vad gör någonting om man har en varm mage att luta sitt öra mot.