Det sitter för långt inne, det där som jag inte kan prata om. Det ligger ständigt där och stör, ger mig magvärk, håller mig spänd och får mig att tänka tankar jag bara vill spy av. Jag har insett hur mycket det begränsar mig. Det går så långt att jag börjar avsky mig själv. Åh. Ja. Jag kan inte prata om det, som tidigare nämnt. Men fan om det fortsätter såhär så krävs det en radikal lösning.