jag ska berätta för er hur mitt nattfrida uppför sig.
de senaste 3 månaderna har nattfrida somnat någon gång mellan 22-24, en stor förbättring gentemot hur det var innan, då hon inte kunde få en blund före 02:00. runt 03.00 vaknar hon av att hon är alldeles kallsvettig och har hjärtklappning och känner sig stel som om hon inte rört på sig på flera år. vanligtvis är hon också fruktansvärt rädd och vågar inte se sig om i rummet, utan ligger blickstilla.
drömmarna är aldrig likadana, men återkommande teman är ödslighet och att hemska saker händer människor jag känner. drömmarna känns för det mesta tomma och eviga, men ibland är de hektiska och panikartade.
nattfrida har uppskattningsvis en lugn natt i veckan. de andra är mardrömsnätter.
detta drömde hon inatt (hon berättar i jagform):
jag och stephanie sitter i vardagsrummet hemma hos min mamma, en lägenhet som är belägrad mitt i hässleholm på andra våningen i ett rött tegelhus. vi gör inget speciellt, tittar på tv och pratar. då och då kommer det en gumma gåendes från ett hörn i rummet, och framför henne springer två barn. de är i naturlig storlek, men gumman är väldigt kort. de är lite genomskinliga, precis så som man tänker sig att andar eller spöken ser ut. jag och stephanie tittar frågande på varandra, men låtsas som ingenting.
den tionde eller elfte gången de kommer ut från hörnet kommer de mycket närmare, och ett av barnet petar på mig. hennes finger går rakt igenom min arm, och det bränns och svider precis där fingret går igenom. jag skriker till av smärta och kastar ett förskräckt ögonkast på varelserna. barnen fortsätter peta på mig och stephanie, mer och mer, de trycker igenom hela armen genom våra armar så smärtan blir större och större. emellanåt går de tillbaks till hörnet tillsammans med gumman, som bara har stått och titta på när de gjort oss illa.
sista gången de kommer tillbaka går barnen helt in i våra kroppar så att vi krampar oss i extrem plåga, sen går de ut igen och fortsätter leka i vardagsrummet. gumman pratar med oss men vi hör inte vad hon säger. jag ser att stephanie ger mig en lapp under soffbordet, utan att gumman ser det, men precis innan jag hinner läsa lappen så slutar drömmen.
jag har även drömt saker som att min mamma blir våldtagen istället för jag, som var det egentliga offret, att min familj brunnit upp i en eldsvåda, att jag inte kunnat hjälpa ett barn som blivit torterat, osv.
det är hela tiden jag som känner mig hjälplös och handlingsförlamad.
och det värsta är att detta har pågått i nu snart två år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar